Innan jag kände dig
Hej! Nu startar jag ännu en blogg, fast denna blogg är meningen till mig själv framför allt, jag tycker det är skönt att få skriva ner sina tankar, istället för att skrika ut allt man vill skrika ut, så skriver jag istället. Nu låter det som om jag är världens deprimeraste människa, kanske just nu, och kanske imorgon, och i några veckor till. Tills allt har lagt sig, då kan jag nog börja att bli glad igen, som vanligt. Eller så glad jag var innan jag träffade dig, för gladare kan jag inte bli utan dig.
Jag är iallafall en 18 årig tjej som fyller 19 år i april, jag går sista terminen i gymnasiet, så studenten kan man ju alltid se fram emot, fast det är lite svårt att se fram emot det nu. Men glädjen kommer väl tillbaks igen när våren och sommaren börjar närma sig, just nu är det så kallt och mörkt. Och det ända jag vill är du ska vara här med mig, värma mig och finnas hos mig när det mörknar. Men jag får helt enkelt ta mig igenom det här på egen hand, och med hjälp av mina super fina vänner såklart, som finns bredvid mig och stöttar mig hela tiden.
Jusste, jag går i kungsholmens gymnasium på omvårdnadsprogrammet, så när jag går ut gymnasiet blir jag en färdig utbildad undersköterska när jag är klar, vilket är positivt då jag har en utbildning, däremot vet jag inte än vad jag vill jobba som, men det har jag tid till att tänka på, eller egentligen inte. Men det löser sig! (hatar det där uttrycket)
Nu ska jag sluta deppa, och fixa lite med designern, jag skriver igen när jag vill att mina känslor ska skrivas ner.
Puss och kram